Fenomenet snö

För någon vecka sen medan det fortfarande var vitt både här och där, pratade vi i rävgruppen om fenomenet snö. För när snön försvinner vet man att det är vår sa barnen. Men vart tar den vägen då? Jo, den rinner ner i maskhålen i marken svarade Wiggo. Vi bestämde oss för att göra två experiment: 
Vi skulle kolla vad som händer med snön när den smälter, och slutligen undersöka varför man inte skall äta snö!
Först fyllde barnen en glasburk med snö och skruvade på locket. Och sen samlade de den allra vitaste snön de kunde hitta och den lade den i ett kaffefilter som satt över en hink. Barnen älskade att leta efter lämplig snö.

De båda snöproverna ställdes in i fönstret för att möta värmen. Men vad lite vatten det blev av snön! Barnen fick lära sig att snö består av iskristaller, dvs små isflingor. Det är för att det finns mycket luft mellan snöflingorna som den tar så mycket plats och fyllde hela burken.
Och vad mycket smuts som fastnat i filtret! När vi hällde ut det på ett vitt papper blev det en egen liten hög med smuts. Tro det eller ej, men ingen ville varken ta sig en slick på pappret eller en slurk ur vattnet..konstigt.


Igår gjorde vi en fortsättning på experimentet. Vattnet i glasburken hade ställts in i frysen för nu skulle studera vattnets aggregationsformer! Sug på det ordet. 
En perfekt plats för visa detta var vilda skogen, så där slängde vi ihop stormköket och började elda. Vi såg att vattnet övergår från fast form (is) till flytande form (vatten) vid 0°C, men vad händer med vattnet om vi värmet det jättemycket, till 100° C ? Det ryker svarade Sebastian. Men vad är röken då? Vattenånga sa Linnéa. Tänk vilka kloka barn vi har.
Vid 100°C märkte vi att vattnet övergick i gasform (vattenånga), och eftersom vattenånga alltid stiger uppåt provade vi att stänga in vattenångan genom att lägga över ett glaslock. Då såg vi hur ångan kyldes ner av den kalla luften på ovansidan, och barnen kunde se hur vattnet övergick till flytande form igen när det droppade tillbaks ner. Ett ganska tydligt exempel på hur man även i tidig ålder kan studera vattnets tre aggregationsformer: fast (is), flytande (vatten) och gas (vattenånga), och hur man på ett enkelt sätt kan undersöka och lära sig om naturvetenksapligt fenomen.


Förskolan skall sträva efter att varje barn "utvecklar sin förståelse för naturvetenskap, och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen" (Lpfö 98, 2010, s 12).